En Norrländska på Öland

En blogg om mitt liv på Öland, här dryftar jag mina åsikter och synpunkter, jag bjuder på härliga bilder, matlagningskonsten och annat som jag tycker är värt att publicera =)



onsdag 5 januari 2011

Varför firar vi?

Inte för att just vi i familjen firar Trettondagsafton men jag vet att många gör det, och då är frågan varför?
Kommer ihåg för 25 år sedan då jag arbetade på ett hotell på den västra sidan av landet då var det jättebaluns just denna dag, Storbandsorkester, tre-fyrarätters middag, bubbel i glasen, glada skratt och folk var uppklädda till topp just denna dag, men som sagt jag har aldrig förstått varför.

Firar ni kanske med en bal på slottet?

1 kommentar:

  1. Trettondedag jul eller trettondagen är den trettonde dagen efter julafton, det vill säga den 6 januari. Om man inte räknar med juldagen blir 6 januari den tolfte dagen efter juldagen och i äldre svenska talades det om såväl tolftedag som trettondag jul. I Storbritannien kallas dagen Twelfthday eller Epiphany. I Tyskland kallas dagarna mellan juldagen och trettondagen die Zwölften.

    Trettondedag jul är den sista stora helgdagen i det kyrkliga firandet av julen. Den definitiva slutpunkten sätts i Sverige på tjugondedag jul, det vill säga trettondedagens så kallade oktavdag en vecka senare. Trettondedagens äldsta namn var epifania eller epifaniadagen ("uppenbarelsedagen"), och den blev en kyrklig högtidsdag under 300-talet. I likhet med den äldre österländska kyrkan firar den grekiska kyrkan fortfarande denna dag till minne av Kristi dop. Tidigare användes namnet "trettondag knut" eftersom Knut då hade namnsdag; dock flyttades Knut-dagen under 1700-talet till den 13 januari och gav upphov till tjugondag knut.

    Även inom den västerländska kyrkan firades ursprungligen dagen som Kristi dopdag[förtydliga] (därav namnet Balneatio), men med detta förband kyrkan också minnet av hans uppenbarelse ("epifani")[förtydliga] för den hedniska världen. Denna uppenbarelse representerades[förtydliga] av de tre vise männen och därav det äldre namnet tre konungars dag, under vilket den fortfarande firas i till exempel Antillerna och Danmark. Under medeltiden blev dagen i väst helgad uteslutande åt uppenbarelsen vilket den fortfarande är inom den romersk-katolska och lutherska kyrkan, och dagen betraktas där som missionens särskilda dag. De så kallade stjärngossarna framträdde ursprungligen i de dramer och mysteriespel som framfördes på trettondedagen.

    Samtidigt som trettondagen avslutar julfirandet inleder den också den så kallade epifaniatiden som (beroende på när påsken infaller) varar under högst sex söndagar fram till fastan.

    I spansk tradition heter dagen El dia de los Reyes magos, de tre vise männens dag, och firas den 6 januari. Den 5 januari ställer barnen ut sina gamla skor på fönsterblecket och när de vaknar morgonen därpå ligger där julklappar i stället.

    Vid övergången från juliansk till gregoriansk kalender fick dagen ökad betydelse, sedan tolftedag jul med trettondagsaftonen blev identisk med den gamla julaftonen och trettondagen den gamla juldagen.

    SvaraRadera